Den nya mikrobiologiska världsbilden, som vi tolkar den, kännetecknas av några framstående begrepp och som med påtagligt eftertryck manar oss att tänka till och tänka om i mångt och mycket.
Det första är bekräftelsen att symbioser är och har varit den främsta drivkraften i evolutionen. Lyckade former av bakteriell samverkan har lett till arternas uppkomst och utveckling. Det här perspektivet kan vara en aning svårsmält för somliga.
När man så fokuserar på hur, bekräftar grundforskning ytterligare att bakterier egentligen inte är arter utan en urart och som utvecklats till en mångfald olika grupper av bakterier. Dessa har ett fritt utbyte av genetiskt material mellan sig och som är dynamiskt blandbart. Det är RNA som uppfattas som det genetiska upphovet och som leder till utveckling av DNA som en slags biologisk hårddisk autentiskt egenartad för varje art och tämligen odynamisk.
Den här ursprungliga egenskapen av genetiskt informationsutbyte hos urbakterierna kan beskrivas som kommunikation.
Hur vi mår är också en kollektiv angelägenhet
Ungefär samtidigt utvecklas nya perspektiv och insikter om hur vårt medvetande eller vår intelligens är organiserad. Det har fastställts att vi genom vårt medvetande på ett ickeverbalt sätt och beroende av hur vi mår direkt påverkar varandras inre kroppsfunktioner, vår fysiologiska jämvikt och vårt välbefinnande.
Vidare tecknas en ny bild som vägledning och som meddelar att medvetandet är anlagt som en öppen loop. Innebörden i det är att vi i mycket högre grad än vi vanligtvis är medvetna om är beroende av varandra. Utveckling, växande och livsförverkligande är bara möjligt genom relationer.
Det är uppenbarligen också en kollektiv angelägenhet att vi som individer mår bra. Hur kan detta påverka våra prioriteringar?
Vi börjar lära oss en hel del även om oss själva och vi är mera välinformerade än någonsin om det mesta. Det gäller även i hög grad miljö och klimatproblemen och dessas förhållanden till fossila bränslen mm. Det som förbryllar är att vi trots vårt vetande inte agerar därefter. Vetenskapliga perspektiv på oss själva bekräftar att vi inte är rationella i våra beteenden. Vi tycks vara mer eller mindre fångar i våra vardagar och nuet är konkret påtagligt medan framtiden är abstrakt. För att kunna mobilisera människor till förändringar och uppofringar behövs mera känslostyrda än rationellt logiska argument. Vi upplever våra liv mera med känslan än med förnuftet. Vem bryr sig är en fråga som tydligt visar detta. Att bry sig betyder just att känslan är påkopplad.
Prioriteringar är en mångbottnad historia och som fenomenet Peak Oil också aktualiserar. Hur mycket bör vi oroa oss? Är finanskrisen i själva verket en energikris? Dr. Colin Campbell grundare av ASPO association study of peak oil and gas på Irland, förutsade den innevarande krisen redan 2005 som en följd av stigande energipriser och marknadens oförmåga att kunna svara upp mot efterfrågan. Se http://www.aspo-ireland.org/index.cfm/page/home
De grundläggande biologiska sammanhangen lyfter fram några huvudrubriker om man så vill, som tål att tänkas på.
1: Hur samverkar vi med oss själva och andra människor och miljön?
2: Hur kommuniserar vi med oss själva och andra och med miljön?
3: Hur mår vi om vi tillåter oss ett större känslodjup i oss själva och hur
påverkar det vår samverkan, vår kommunikation, våra prioriteringar?
Märk att detta inte är psykologi eller psykoterapi utan basala allmänt biologiska och naturliga frågeställningar som avgör vår och vår planets framtid. What is in it for me!? Kortsiktigt och långsiktigt i någon slags balans. Det här med oljan har ju tidigare placerats långt in i framtiden men nu håller det på att hända i vår egen tid.
Efter denna snabbtitt på den moderna oceanen står det klart. Vi måste tydligen lära oss att äta plast!?
En annan frågeställning som är graverande för vår framtid är den om vår frihet vad gäller mat och hälsa. Den från början välmenande sammanställningen om detta i UN, Codex alimentarius befaras kunna bli ett instrument för total kontroll, i bakgrunden styrd av mäktiga multinationella bolag.Det är tänkt ungefär som det globala livsmedelsverket. Ett orosmoment är kopplingen till motsvarande WTO dvs de stora ekonomiska intressena på vår planet. I den globala födokoden har många extremt giftiga ämnen typ tidigare förbjudna pesticider åter tagit till nåder och blivit godkända. Samtidigt har vissa enklare vitaminer och näringsämnen förvandlats till gifter och förbjuds. Innebörden kan bli att vi inte längre kan odla vilka växter vi vill och inte heller äta den mat vi vill eller de hälsomedel vi vill använda etc. Hitintills har kodex alimentarius ingen verklig makt men kommer att få det om det går igenom i slutet av 2009. Dess senare utveckling har tydligt visat att det handlar om ekonomisk kontroll och inte als är en fråga om att skydda befolkningarna eller naturen. Ett globalt motstånd mot dessa tendenser börjar komma till uttryck i rörelser som Healthfreedom eller natural solutions foundation m.fl. se http://www.healthfreedomusa.org/ Deras engagemang manar till eftertanke.
Detta är något som behöver bollas i politiken innan det presenteras som fullbordat faktum.
I detta sammanhang känns det även viktigt att presentera Vandana Shiva och hennes engagemang mot GMO och globalisering. Mycket nöje!
Den kanske mest angelägna världsrörelsen handlar om fred och kulturell förnyelse.
Goi peace foundation, se: http://www.goipeace.or.jp/english/index.html. har formulerat det tydligare och sannare än det går att värja sig mot och är genom sin nuvarande ordförande Masami Saionji också förbundet med ryukyus precis som EM. Goi peace foundation har uppstått ur den världsomspännande bönen för fred på vår planet som initierades av Masahisa Goi 1955. Japans krigserfarenheter hör till det värsta som mänskligheten upplevt och det är kanske därför det moderna Japan utmärker sig i engagemang för just fred och kulturell förnyelse. Greenfoot rekomenderar med värme alla som tycker att fred är ett meningsfullt tema att stödja bönerörelsen för fred och goi peace foundation. De står för en framtidsvision som är mycket inspirerande
Från Ekobyar till Ekostäder och Ekoländer
I oss bor det nu en stor dos oro och rädsla inför utvecklingen.
Miljöförstöring, klimatförändringar och naturkatastrofer driver oss mot allvarliga och genomgripande frågeställningar om vår kultur och våra livsstilar.
Väldigt många har givit upp hoppet om framtiden för vår etablerade konsumtions och statusjägarkultur. Samtidigt verkar alternativen inte så lockande när det handlar om att avstå från invand knapptryckar bekvämlighet och växla om till en mera "hands on" fysisk överlevnads och samverkans verksamhet.
Ekobyarna som global företeelse har numera en stor uppgift i att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, know how om ekologiska och socialt experimenterande samhällsbygganden. Allt större intresse och deltagande märks i det växande antalet mässor för ekologisk teknologi och miljö som organiseras och som också erövrar marknadsandelar och blir ekonomiskt allt intressantare.
Ekoby rörelsen har medverkat i den nya rörelsen som handlar om utvecklingen av Ekostäder. Även stora städer höjer ambitionen att bli natur och miljövänliga. De teknologiska framstegen är stora och löftesrika. Vi har definitivt en potential till förnyelse. Den största utmaningen ligger förmodligen i oss själva. Kan vi återskapa eller nyskapa en ny grund för gemenskaper, en social teknologi, ett kunnande om hur det praktiskt kan vara möjligt att utveckla gemenskaper, nya vägar till konsensus?
Kan vi utveckla gemenskap som inte hämtar motivation i rädsla och fiendskap, dvs. föreställningar om yttre hot?
Kan vi utveckla gemenskap i ett gemensamt igenkännande av något positivt som vi vill göra och uppnå och som är meningsfullt i sig självt genom att vi gillar läget av positiv frivillighet.
En stor grundfråga handlar om hur vi förhåller oss till våra traditionella värderingar och kopplingarna till det evigt bestående och oföränderliga när våra invanda verkligheter bryter samman och vår överlevnad beror på successiv förändring och anpassning. Hela samhällskulturer växlar om från förvaltning till förändrings organisation.
I den stora komplexitet som vi tvingas leva med istället för enkla sanningar är det mycket välgörande att arbeta med de effektiva mikroorganismerna, att på ett relativt enkelt sätt kunna göra en insats för biologin och livet.
Funderade Kai Vogt Westling 2007-12-04
Några givande länkar med viktig referens information.www.ecovillage.org/ Global Ecovillage networg (GEN)
www.preservenet.com/politics/Ecocities.html Preservation institute med många matnyttiga länkar om ekostäder mm.
www.worldwatch.org/ Här kan man ochså köpa angelägna böcker.
http://ec.europa.eu/research/biosociety/index_en.htm Bio teknologi och ekonomi webbplats genom EU commissionen
www.infra.kth.se/fms/publikationer.htm Forskargruppen för miljöstrategiska studier vid KTH. Här finns många intressanta publikationer för gratis nedladdning.
www.ecy.wa.gov/pubs/topic.html Washington state department of ecology. Här kan man finna ett större antal publicationer som studie och referens material allt efter intresse och läggning.
www.youtube.com/watch?v=L9jdIm7grCY En video om Eartship ett annorlunda boende och byggande.
http://dmse.mit.edu/madmec/biovolt.html Här en referens till min blogg om framtidens energiförsörjning.....Måste ses!
www.msu.edu/course/lbs/145/luckie/margulis.html kommentar om endosymbios, cellernas ursprung i bakteriella symbioser.
www.sgm.ac.uk/pubs/micro_today/pdf/110406.pdf Här presenteras Lynn Margulis teori SET, om cellernas evolution och som revolutionerat den biologiska verklighetsuppfattningen eller förnyat synen på evolution. En hörnsten i förståelsen av mikrobiologins perspektiv på ekosystemen.
www.unep.org Förenta nationernas miljöhemsida med mycket nedladdningsbart, viktig gratis information
www.guardian.co.uk/environment Engelska the Guardians miljösidor.
www.nytimes.com/pages/science/earth/index.html NewYork times miljösidor.
http://news.nationalgeographic.com/news/environment.html Miljönyheter hos National Geography.
www.mikrob.slu.se/?PageContent=http://publikationer.slu.se Här finns mycket svensk forskning om mikrober och nedladdningsbara publikationer. Mycket nöje i informationstidsåldern.
