Goda betesmarker - vad kan vi göra?

Här fördjupar vi oss vad som händer med mikrolivet på betesmarker och hur vi kan skydda våra hästar från störningar i mage/tarm genom att ta hand om betesmarkerna. 

Näringsinnehåll, mikrobiell sammansättning och andra förhållanden för hästars betesmarker har förändrats mycket de senaste 100 åren. Intensifiering av jordbruket har även satt sina spår både på bete och höproduktion. Antalet växtarter har minskats, nya grässorter har introducerats och det finns färre örter. Ibland kan det också vara ett problem med för liten betesmark i förhållande till antalet hästar, vilket bidrar till ensidig gräsmark och packad jord. Intensivt utnyttjade vallar och beten har stor betydelse för kvaliteten. De högpresterande grässorterna som numera är vanligast (tex raj) innehåller hög fruktanhalt som påverkar hästens hälsa. Allt det här hör ihop med att de sk endofyternas sammansättning förändras och påverkan är enormt stor: 

Vad är endofyter?


Mikroskopiska svampar finns inte bara i växternas rötter, utan en hel värld av svampar är invävda i bladen. I själva verket täcks växterna av ett mikroliv, precis som vår hud är täckt av ett skyddande hölje av osynliga mikroorganismer. Endofyter hör hemma i den sk "fyllosfären". Fyllosfären är det habitat för mikroorganismer som utgörs av ovanjordiska växtdelar. I fyllosfären lever många bakterier, jäst- och mögelsvampar och även andra organismer. En del mikroorganismer lever på bladytan och kallas då ipifyter, medan mikroorganismer som lever inuti bladvävnaden kallas för endofyter. Det är inte små mängder vi pratar om, bakterier anses förekomma med uppemot 1 - 10 miljoner celler per kvadratcentimeter medan jästsvampar kan förekomma i mängder som är 100 gånger mer! (källa: 1)
Helt klart är att mikroorganismer spelar en avgörande roll för näringsvärdets sammansättning och när hästen äter växterna påverkas även deras tarmflora. 

Mikroorganismerna och svamparna lever i symbios med växten - de drivs av den med vatten, energi och näringsämnen. De producerar sedan ämnen som skyddar dem och värdväxten från angrepp av andra mikroorganismer, parasiter mm, hjälper växten i tider av torka eller näringsbrist och skyddar från patogener.  
 
Men de kan också påverka växten negativt. Många växtpatogener angriper blad, blommor och frukt av olika grödor. De kan också vara värdar för patogena bakterier som människan inte mår bra av, e-coli och salmonella är två exempel på det. Rosor kan man se tex svarfläcksjuka och mjöldagg. Andra patogener är inte synliga alls. Att använda sk "goda" mikroorganismer för att konkurrera ut patogener är ett effektivt sätt av minska angreppen. 

Forskare har funnit att växter kan härbärgera en hel coctail av endofyter som är giftiga för betande djur. De högsta giftnivåerna har mätts upp till den nedre delen av stammen och på skal av blommorna. Engelskt rajgräs, rösvingel och ängsröe är  grässorter vars endofyter kan producerar de högsta nivåerna av gifter
(källa: 2)

Stressade betesmarker särskilt sårbara

Överdrivet bete, alltför många hästar i förhållande till ytan, hög belastning som ger packad jord och för lite organiskt gödsel skapar problem i hagen. Följden blir att endast de växter som bäst klarar den dåliga situationen överlever, dvs växterna med de mest aktiva endofyterna och därmed också de som är sämst för hästen.

Alltså är det inte bara så enkelt att det är fruktan som ger olika matsmältningsproblem som kan utlösa fång. Fruktan kan ställa till det vid typiska "fruktanförhållanden", tex solsken vid låga temperaturer.

Om problem uppstår när det inte är typiska fruktanförhållanden är det ofta endofyterna som är boven. Förutom matsmältningsbesvär blir det som en förgiftning, vilket man kan se genom beteendeförändringar eller allergiska reaktioner. Även om en del individer reagerar mer än andra bör alla hästar undvika hagen tills förhållandena ändrats eller att man rett ut vad som är orsaken (vilket inte är alldeles enkelt alltid). 

Det är svårt för oss människor att avgöra när det här händer. Många negativa faktorer spelar in samtidigt, så att mängder av endofyter producerar gifter. Vi vet ännu väldigt lite om det här, och har dåliga mätinstrument.

Dessutom är inte alla hästar lika känsliga för gifter. Det är alltså ett avvägande varje hästägare får göra. Betesmark är det mest naturliga förhållandet för en häst, och det man kan göra är att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt och vara observant. Det är dock bra att vara medveten om den fara som kan komma från endofyter och arbeta för att minska de negativa grupperna på lång sikt.  

Särskilda fröblandningar för häst betesmarker?

När fruktan identifierades av forskare som en möjlig trigger för fång ett antal år sedan, utvecklade växtförädlare fröblandningar med grässorter som innehåller mindre fruktan. Dessa gräsblandningar består huvudsakligen av grässorter som inte är så motståndskraftiga. Det som man bör tänka på med grässorter som innehåller mindre fruktan är att de är känsliga och tål inte omfattande bete och tramp särskilt bra. Om betet är hårt belastat eller stressat tar skadliga endofyter ändå överhanden. Studier har tex visat att bladlöss kan "sända" endofyter till andra växter. För att betet ska förbli fattigt på skadliga endofyter behöver man därför låta det vila, så om regelbundet med nya fröer. För att inte de mest motståndskraftiga och endofytfyllda växterna ska ta över igen behöver man också putsa betet då och då. Efter putsning bör betet vila så att gräset inte är för stressat för känsliga hästar. Blandningarna med fröer med låg fruktan kan fungera om det finns stora arealer per häst men fungerar sämre på beten med hög belastningsgrad.  

Hur kan man stödja betesmarkerna?

Vikten av att ta hand om sina betesmarker väl kan inte nog understrykas. När gräset är för kort, ska området få en paus eller endast vara dagsbete. Gör hellre flera hagar än en stor.  Misstänker man att betet är mindre bra, stödutfodra gärna med hö. De flesta hästar väljer instinktivt att äta det som innehåller minst toxiner om de får välja. 
Ett sätt att hålla skadliga endofyter under kontroll är att spreja marken regelbundet med Flytande Probihorse. Det ger ett långsiktigt och bra skydd mot stressat gräs och negativa endofyter. Mikrolivet i jorden aktiveras, mikroorganismerna lägger sig som en skyddande hinna på växterna och konkurrerar ut "dåliga" bakterier. Näringstillförseln förbättras och på så sätt minskar risken för packad jord. Är jorden lucker och luftig trivs daggmaskar, mikroorganismer och andra organismer som arbetar med att hålla jorden fuktig och lucker samt mata växternas rötter. Det blir goda cirklar helt enkelt. Luftningen av jorden och jordens vattenhållande förmåga förbättras.

Ta jordanalys regelbundet för att utesluta att växterna har näringsbrister. Har de näringsbrister, gödsla naturligt med tex Bokashi-hästgödsel (fermenterad gödselkompost gör att parasiter inte överlever), Vulkamin Granulat (naturlig mineral- och spårmineralsammansättning) eller Snäckskalskalk till betesmark om ph-värdet behöver höjas. Utgå från analysen vad som behövs. Det är viktigt att det finns ett levande "humuslager" överst på jordytan, som håller mikrolivet levande och stärker det som växer där. 

Hästens mage/tarm

Negativa endofyter, bakterier mm stör den mikrobiella miljön i den känsliga hästtarmen. Det är inte säkert att man ser förändringen direkt. Det kan dock leda till ökad ansamling av gifter i hästens inre organ. Om hästens mage/tarm hade haft en god tarmflora hade toxinerna transporterats ut direkt från kroppen, men det klarar inte en häst vars tarmflora är störd. 

Därför kan det vara till stor hjälp att fodra med Vital Probihorse samt Flytande Probihorse. Störningarna som skett kan som tur är kompenseras och återställas, så att hästen på nytt kan rensa ut slaggprodukter och toxiner som är en grundläggande funktion. Misstänker man att tarmfloran varit störd under en längre tid, är det viktigt att börja med låg dos och trappa upp eftersom utrensningen kan vara ganska kraftig då. Börja med Vital Probihorse (gärna i kombination med Kisel Bionit som hjälper till att skapa ett gott ph-värde för mikroorganismerna) och tillsätt Flytande Probihorse efter 1-2 månader i låg dos. (här finns mer info om skillnaderna mellan de två). På hösten kan en kur av Örtferment vara en god idé, som innehåller örter som anses vara bra för lever/njurar. 

Plantera en Herbal Strip

En idé som vi gillar starkt och defenitivt ska prova är att plantera en sk Herbal Strip. Det är helt enkelt en sträng med örter och välgörande växter, som hästen kan komma åt (men inte trampa ner) och själv söka det den behöver. Många beten fattas örter. Örter innehåller oftast mer mineraler och näringsämnen än gräsväxter. Dessutom är hästar bra på att leta upp tillgänglig föda efter sina behov, tex för att stötta lever, njurar, mage eller söka mineraler som behövs. Längre inlägg om det här kommer snart, men grundprincipen är att plantera örterna längs en sträng eller område och sätta en icke-strömförande barriär emellan. Hästen ska kunna nå dem men inte trampa ner dem. Bra örter att plantera in är: 

Kardborre, alfalfa, pimpinell, våtarv, cikoria, vallört, maskros, fänkål, mattram, gullris, kaprifol (kan även planteras som klätterväxt), mynta, hallon, älggräs, timjan, rosmarin, valerina, rölleka (var försiktig med förväxling av andra liknande rölleka som är giftiga) pepparrot. 
Tänk på: Kardborre, gullris och älggräs är invasiva och sprider sig gärna snabbt på bekostnad av annan växtlighet. En variant kan vara att ha dem i pallkrage eller på mkt begränsad yta, och vara noga med att slå ner innan de sätter frön. Alternativt kan man ha dem på annan plats, skörda själv och torka/ge hästen vid behov. 

Alla örter ovan är fleråriga och de flesta sprider sig och trivs i Sverige. En del av örterna sprider sig väldigt mycket, var försiktig med att plantera in dem eller begränsa deras yta. Sedan finns en mängd ettåriga växter som man kan så in, tex ringblomma, kamomill mm, som ofta självsår sig efter det. 

Slutsatser: 

  • Ta jordanalys regelbundet för att utesluta att växterna har näringsbrister. Har de näringsbrister, gödsla naturligt med det som behövs.  
     
  • Var rädd om betet och låt inte jorden bli hård och packad. Skifta mellan olika hagar. Stödutfodra om så krävs. Hästar undviker instinktivt giftiga växter om annat foder finns tillgängligt. Det kan också vara ett sätt att ta reda på via hästarna om man behöver vidta åtgärder. 
     
  • Främja luftning av marken och mikrolivet med hjälp av Flytande Probihorse, spreja regelbundet för långsiktigt gott mikroliv. Utspädningen som rekommenderas är 1:200 - 1:400 med vatten (finns i förpackningar om 20 liter, 250 liter mm för större behov). 
     
  • Stötta mage/tarm för hästar som betar i riskområden med Vital Probihorse, Flytande Probihorse samt Kisel Bionit. 
  • Plantera gärna en Herbal Strip för att öka hästens valmöjligheter
     

Det bästa är om man kan få ordning på betesmarker och även höproduktionen så att de inte innehåller endofyter och toxiner, genom ett helhetsgrepp och kretsloppstänk. Mår jorden och växterna bra, mår det betande djuret bra. Om det fungerar, behövs sällan akuta insatser. 

Hoppas på en fin sommar för alla hästar och människor!

Mvh Ingegerd och Kim, Probihorse

Produkter som nämndes i texten: 

Vital Probihorse

Flytande Probihorse (finns från 2 liter och uppåt)

Kisel Bionit

Vulkamin Granulat

Snäckskalskalk för betesmark



 

Källor: 
1. (källa: ^ Fonseca, Á (2006-01-01). Dr Gábor Péter, Professor Carlos Rosa. red (på en). Phylloplane Yeasts. The Yeast Handbook. Springer Berlin Heidelberg. sid. 263-301. doi:10.1007/3-540-30985-3_13. ISBN 978-3-540-26100-1. )
2. https://www.extension.umn.edu/agriculture/horse/pasture/endophyte-infected-tall-fescue/

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln